lördag, oktober 08, 2011
söndag, oktober 02, 2011
fredag, september 30, 2011
onsdag, september 28, 2011
söndag, september 25, 2011
onsdag, september 21, 2011
God morgon
På vägen till jobbet idag så fick jag syn på denna regnbåge:
Annars då?
Jag har nästan glömt att jag har en blogg. Skulle lägga upp en film på min underbara 16-månaders hemma, men då har telefonen valt att slarva bort filmen, får se om det går att lösa. Tappade orken bara en aning..
I fredags var jag och Erika ute och käkade middag och uppdaterade varandra på våra liv...
I söndags var det simskola för Tobias och Alexander.
I måndags var jag och mamma och käkade middag och gick på bio: Bridesmaides. :-D
I går jobbade jag..(ja, jag jobbade i måndags med..)
I dag jobbar jag...
I morgon jobbar jag...
och på fredag....
Taaadaaaa....
såååå...
jobbar jag.
På fredag kommer barnens farmor med tillhörande Stålfarfar och äter middag.
Tobias smiter iväg på sitt första disco i skolan...(med sin mamma i släptåg...iaf en liten stund...)
Jag kan inte bestämma mig för om jag ska göra:
1. Ananaspaj eller
2. Key lime paj till efterrätt...
På Lördag kommer mormor och tar hand om barnen och jag och maken ska gå på "Riktiga män" på maximteatern. Innan ska vi gå ut och käka middag. *Ser fram emot*
På söndag är det simskola... sen är det måndag och då....
ja just det: jobbar jag!
Around, around we go....
Annars då?
Jag har nästan glömt att jag har en blogg. Skulle lägga upp en film på min underbara 16-månaders hemma, men då har telefonen valt att slarva bort filmen, får se om det går att lösa. Tappade orken bara en aning..
I fredags var jag och Erika ute och käkade middag och uppdaterade varandra på våra liv...
I söndags var det simskola för Tobias och Alexander.
I måndags var jag och mamma och käkade middag och gick på bio: Bridesmaides. :-D
I går jobbade jag..(ja, jag jobbade i måndags med..)
I dag jobbar jag...
I morgon jobbar jag...
och på fredag....
Taaadaaaa....
såååå...
jobbar jag.
På fredag kommer barnens farmor med tillhörande Stålfarfar och äter middag.
Tobias smiter iväg på sitt första disco i skolan...(med sin mamma i släptåg...iaf en liten stund...)
Jag kan inte bestämma mig för om jag ska göra:
1. Ananaspaj eller
2. Key lime paj till efterrätt...
På Lördag kommer mormor och tar hand om barnen och jag och maken ska gå på "Riktiga män" på maximteatern. Innan ska vi gå ut och käka middag. *Ser fram emot*
På söndag är det simskola... sen är det måndag och då....
ja just det: jobbar jag!
Around, around we go....
torsdag, september 15, 2011
lördag, september 03, 2011
På väg...
söndag, augusti 14, 2011
fredag, augusti 12, 2011
söndag, augusti 07, 2011
Living hell del 3 (sista delen, hoppas jag)
Jodå, mkt riktigt. Lagom till att de andra började pigga på sig så blev såklart jag sjuk. Jag höll mig på fötter till ca 11, då Anders fick ta över. Jag bäddade ned mig på hotelrummet och mådde illa, frossade och sov mig igenom resten av dagen.
Vid 19-tiden på kvällen mådde även jag lite bättre och vi tog en liten kort promenad hela familjen på kajen i Västervik. Sen gick vi till hotellet och sov.
Nästa dag mådde alla bra! Vi åt hotellfrukost, checkade ut, åkte till campingen och kollade att tältet stod kvar. Vi hade en trevlig dag, badade och hade det skönt vid tältet i solen. Blåste upp alla madrasser och bäddade igen, eftersom vi redan hunnit packa dem. Så gick vi och åt middag ute för att fira att vi var friska....
... ca 30 minuter efter avslutad middag så började det igen för två av oss...fast i andra änden om man säger så...
Vi beslutade raskt att om det inte gav med sig per omgående så var hemresan ett faktum dagen efter...
Dagen efter vaknar vi och allt är frid och fröjd...konstaterar att det inte är magsjukan som taget ett varv nummer två utan snarare ovana och känsliga magar det handlar om. Vi har nu hunnit komma till torsdag (vi åkte ned söndag och blev sjuka på måndagsmorgonen...)
vi bestämmer oss för att nu får det vara nog! Vi fattar beslut om att åka hem på kvällen. Sagt och gjort: Anders går ut och går med Emil som får sova, medans jag och grabbarna går till luftkuddeladet och hoppar järnet i en timme, för att sedan fortsätta till minigolfbanan och kör ett race där... Tillbaka till tältet och äta lunch (går bra), och så vidare till badet, med vattenruschbanor som jag och de stora barnen åker.. Helkul!
När orken tagit slut så går vi och packar ihop tält m.m. Kl är dags för middag och vi bestämmer oss för att äta en sista middag ute innan vi åker hem. Hela dagen har varit bra, vi har ätit både frukost och lunch utan problem.
Utan att nämna detaljer, så funkar det inte....toaletten besöks 10 minuter efter avslutad middag. Trots allt blev det en ganska lugn hemresa, ett akutstopp i söderköping när Alexander helt plötsligt fick sådant magknip att han bara satt och vrålade i bilen...
Behöver jag säga att vi inte kommer tälta nästa år...
Vid 19-tiden på kvällen mådde även jag lite bättre och vi tog en liten kort promenad hela familjen på kajen i Västervik. Sen gick vi till hotellet och sov.
Nästa dag mådde alla bra! Vi åt hotellfrukost, checkade ut, åkte till campingen och kollade att tältet stod kvar. Vi hade en trevlig dag, badade och hade det skönt vid tältet i solen. Blåste upp alla madrasser och bäddade igen, eftersom vi redan hunnit packa dem. Så gick vi och åt middag ute för att fira att vi var friska....
... ca 30 minuter efter avslutad middag så började det igen för två av oss...fast i andra änden om man säger så...
Vi beslutade raskt att om det inte gav med sig per omgående så var hemresan ett faktum dagen efter...
Dagen efter vaknar vi och allt är frid och fröjd...konstaterar att det inte är magsjukan som taget ett varv nummer två utan snarare ovana och känsliga magar det handlar om. Vi har nu hunnit komma till torsdag (vi åkte ned söndag och blev sjuka på måndagsmorgonen...)
vi bestämmer oss för att nu får det vara nog! Vi fattar beslut om att åka hem på kvällen. Sagt och gjort: Anders går ut och går med Emil som får sova, medans jag och grabbarna går till luftkuddeladet och hoppar järnet i en timme, för att sedan fortsätta till minigolfbanan och kör ett race där... Tillbaka till tältet och äta lunch (går bra), och så vidare till badet, med vattenruschbanor som jag och de stora barnen åker.. Helkul!
När orken tagit slut så går vi och packar ihop tält m.m. Kl är dags för middag och vi bestämmer oss för att äta en sista middag ute innan vi åker hem. Hela dagen har varit bra, vi har ätit både frukost och lunch utan problem.
Utan att nämna detaljer, så funkar det inte....toaletten besöks 10 minuter efter avslutad middag. Trots allt blev det en ganska lugn hemresa, ett akutstopp i söderköping när Alexander helt plötsligt fick sådant magknip att han bara satt och vrålade i bilen...
Behöver jag säga att vi inte kommer tälta nästa år...
lördag, augusti 06, 2011
Living hell del 2
Alexander hade sinnesnärvaro nog att ta sig ut ur tältet och kräkas i en hink som vi hade med oss avsett för andra nattliga äventyr.
Klockan var 06.00 det var så fuktigt av nattens kondens att det regnade invändigt i tältet. Emil vaknade såklart när jag for upp med Alexander och samtidigt vrålade till Anders att vakna.
Cirkusen var med andra ord i full blom!
Jaha, hade Emil iaf smittat Alexander, eller var det ngt annat? Om Emil hade smittat så borde det ju inte vara så långdraget, eftersom Emil blev bra på bara några timmar?! Vi kände att vinog iaf skulle hem... Kul!
Alexander fick ligga på en luftmadrass i förtältet.
(Nä, jag tror jag gör en lång historia lite kortare istället....)
---
Alexander slutade inte kräkas...han mådde verkligen inte bra. Vi ville såklart inte åka hem. (och ja, nä vi var sååå naiva att vi inte trodde/hoppades att ingen annan skulle bli sjuk...) Då kom barnens mormor på att vi kunde ta in på hotell i västervik och liksom rida ut stormen.
Sagt och gjort, checkade in här
Nu var ju turen uppenbarligen inte på våran sida, så när Anders, Tobias och Emil var och handlade så började även Anders och Tobias må dåligt.
Väl på hotellet så blev det kräkfest på Anders och Tobias rum.
På mitt, Alexanders och Emils rum var det lite lugnare. Alexander hade typ 40 grader i temp och var rätt så loj. Blev en lugn och stillsam natt för oss tre.
Ny dag, nytt hopp....eller inte. Anders och Tobias mådde som man mår efter sviterna av en kräknatt.
Jag? jo, jag hade precis börjat må lite illa...
Klockan var 06.00 det var så fuktigt av nattens kondens att det regnade invändigt i tältet. Emil vaknade såklart när jag for upp med Alexander och samtidigt vrålade till Anders att vakna.
Cirkusen var med andra ord i full blom!
Jaha, hade Emil iaf smittat Alexander, eller var det ngt annat? Om Emil hade smittat så borde det ju inte vara så långdraget, eftersom Emil blev bra på bara några timmar?! Vi kände att vinog iaf skulle hem... Kul!
Alexander fick ligga på en luftmadrass i förtältet.
(Nä, jag tror jag gör en lång historia lite kortare istället....)
---
Alexander slutade inte kräkas...han mådde verkligen inte bra. Vi ville såklart inte åka hem. (och ja, nä vi var sååå naiva att vi inte trodde/hoppades att ingen annan skulle bli sjuk...) Då kom barnens mormor på att vi kunde ta in på hotell i västervik och liksom rida ut stormen.
Sagt och gjort, checkade in här
Nu var ju turen uppenbarligen inte på våran sida, så när Anders, Tobias och Emil var och handlade så började även Anders och Tobias må dåligt.
Väl på hotellet så blev det kräkfest på Anders och Tobias rum.
På mitt, Alexanders och Emils rum var det lite lugnare. Alexander hade typ 40 grader i temp och var rätt så loj. Blev en lugn och stillsam natt för oss tre.
Ny dag, nytt hopp....eller inte. Anders och Tobias mådde som man mår efter sviterna av en kräknatt.
Jag? jo, jag hade precis börjat må lite illa...
fredag, augusti 05, 2011
Living hell...
Ja, det som skulle vara en andra trevlig resa till västervik blev allt annat.
Kvällen innan vi ska åka så kräks Emil några gånger, sover sedan lungt hela natten och vaknar pigg, glad och go. Vi hade redan på kvällen bestämt oss för att inte åka, för vem åker och tältar med magsjuk unge?
Jag tog lång sovmorgon...
Eftersom Emil kräktes första natten förra tältvändan och så var det inget mer med det, ingen annan blev sjuk och han var pigg dagen efter, så trodde vi ju såklart att detta var av samma kaliber...Ack, så fel vi hade...
...och så beslutade vi oss för att ändå åka. Alla var ju friska, pigga och krya.
Vi kom iväg sent. Hade en trevlig bilresa ner. Upp med tält, handlade mat och käkade. Barnen lekte och bråkade, bråkade och lekte.
Till slut var det läggdags, allt var frid och fröjd. Jag vaknar flera gånger på natten och reagerar över att Alexander sover så oroligt och ligger och mantrar för mig själv: snälla var inte kissnödig, var inte kissnödig... då själva tanken på att väcka Emil för att gå upp med Alexander och kissa gjorde mig alldeles matt...
om ändå...
Helt plötsligt sätter sig Alexander käpprätt upp och skriker: - Jag måste kräkas!
forts följer...
Kvällen innan vi ska åka så kräks Emil några gånger, sover sedan lungt hela natten och vaknar pigg, glad och go. Vi hade redan på kvällen bestämt oss för att inte åka, för vem åker och tältar med magsjuk unge?
Jag tog lång sovmorgon...
Eftersom Emil kräktes första natten förra tältvändan och så var det inget mer med det, ingen annan blev sjuk och han var pigg dagen efter, så trodde vi ju såklart att detta var av samma kaliber...Ack, så fel vi hade...
...och så beslutade vi oss för att ändå åka. Alla var ju friska, pigga och krya.
Vi kom iväg sent. Hade en trevlig bilresa ner. Upp med tält, handlade mat och käkade. Barnen lekte och bråkade, bråkade och lekte.
Till slut var det läggdags, allt var frid och fröjd. Jag vaknar flera gånger på natten och reagerar över att Alexander sover så oroligt och ligger och mantrar för mig själv: snälla var inte kissnödig, var inte kissnödig... då själva tanken på att väcka Emil för att gå upp med Alexander och kissa gjorde mig alldeles matt...
om ändå...
Helt plötsligt sätter sig Alexander käpprätt upp och skriker: - Jag måste kräkas!
forts följer...
torsdag, augusti 04, 2011
fredag, juli 29, 2011
måndag, juli 25, 2011
Ibland undrar man ...
Igårkväll när jag gick och la mig så vaknade Emil och han visade tydliga tecken på att ha ont i magen, det körde och pruttade och jag insåg att han inte skött magen under dagen. Efter ett tag så insåg jag att det troligen inte skulle bli ngn sömn utan att han fick hjälp, så upp och gav honom ett microlax, som förvisso inte gav så mkt utdelning. Dock så lugnande han ned sig och vi somnade till slut.
Imorse gick vi upp som vanligt, käkade välling som vanligt, bajsade som vanligt...eeeehhhh inte som vanligt. Emil bajsade nämligen svart. KOLSVART!
Funderade lite över det, gogglade lite...tänkte: Jag avvaktar. Under dagen så har det varit som vanligt. Åt förvisso knappt lunch, men i övrigt bra. Är glad, äter och dricker, leker m.m Har ej ont i magen. Allt frid och fröjd med andra ord. Så bajsar han och ja, mkt riktigt. Svart igen... känns inte helt 100.
Allmäntillståndet är dock super så jag tänker att jag avvaktar lite till...men det finns alltid en gnagande känsla...
VAD är det jag missar?
(Med tanke på Alexanders blodiga avföringar vid 11 mån som visade sig vara invagination, vilket vi först inte alls fattade, så är man inte så stöddig alla gånger)
Jag drar på det ett bra tag, tänker att jag blir iaf alltid irriterad när jag ringer vårdguiden. Linda kan bättre själv... ;-)
Men till slut så ringer jag iaf:
Får först prata med syster 1: hon anser att det är bra att han mår bra, men när man är så liten och har upprepade svarta avföringar så ska det kollas upp och alternativet är akuten, ALB där det finns kirurg. Jag tvekar, säger att jag egentligen inte är orolig, vill bara ha en second opinion, är det ngt jag missar?
När hon hör min tvekan så vill hon att jag ska prata med ytterligare en sjuksköterska, ok?!
När syster 2 svarar så tar samtalet en helt annan vändning. Denna människa börjar med högläsning från vad syster 1 har dokumenterat:
"14 månader, förstoppad, ont i magen i natt, fått microlax, äter och dricker, pigg och glad. Ja, det är inget fel på honom. Det är bara att avvakta"
Detta säger hon alltså i ett andetag, jag får inte en syl i vädret. ööhhh...jaha, får jag ur mig då samtalet så kolosalt ändrade inrikting. Hon fortsätter: Barn kan ha varierande färg på sin avföring, det kan vara gult, brunt, grönt, svart...och så börjar hon med högläsning från deras "metodbok"...
Till slut får jag ur mig att stämmer det där verkligen in på lite större barn, han är ändå 14 månader.
Jaaadå! (det gjorde det minnsan)
Förrsten hur gammal sa du att han var?
14 månder svarar jag och det är ungefär HÄR som jag börjar tappa humöret!
Hon fortsätter: vi ska se här vad de säger mer...
säger vem? undrar jag
(jag hör att hon blir lite osäker och börjar svamla lite, men hon t-ä-n-k-e-r inte släppa sin hånfulla attityd)
Ja, alltså de som har skrivit våra metodböcker, de råd som vi har att ge ut...jag vet inte exakt VAD de heter.
Nä...nu var det kanske inte precis det jag menade heller.
Ja, du får ta dig till bvc imorgon.
Ja, fast det känns kanske inte så nödvändigt, för jag jobbar på bvc.
Jaha, jaha....ja vart ska vi skicka dig då om du inte vill gå till bvc....(dryg som fan är hon!)(varför ska hon skicka mig ngnstans om nu allt är så djävla normalt)
JAg frågar igen, så du menar alltså att det är fullt normalt för en 14-mån att ha upprepad svart avföring. Varpå hon såklart upprepar det hon redan har sagt, lite irriterad förklarar hon för mig att: jag läste ju precis det högt för dig.
Jo, jag hörde det...
Ja, avföringens färg kan förändras om man tex äter järn.
Ja, jag VET det men nu äter ju INTE han järn!
Ja, järn eller blodpudding bla bla bla
Ja, jag VET det med, men nu är det ju ändå så att han INTE har ätit något av dessa saker.
Ja, det är fortfarande inte fara. Det är bara att avvakta.
Och då undrar jag i mitt stilla sinne: HUR FAN KAN HON VETA DET!
Hon avslutar raskt med att: det är bara att avvakta, så ska du se att avföringen ändrar färg tills imorgon..
(jag är mållös...och tänker att om jag kan ta ditt namn så ska jag höra av mig till dig personligen om allt inte är som det ska...)
...och gör den inte det så får du höra av dig igen ...
Jag tackar för hjälpen och lägger på.
Nu är det ju så tack och lov att jag ÄR INTE orolig. Jag blev bara så sjukt paff över att det skiljde så otroligt från vad syster 1 till vad syster 2 sa. Egentligen är jag mer inne på systers 2 linje: att det är ingen fara. Allmäntillsåndet är bra. Men att avföringen ändrar färg hos barn. Absolut. På små barn. Inte barn som äter vanligt kost. Dessutsom att så hårdnackat vidhålla att det är normalt och att det kan bli så av viss kost, men totalt ignorera det faktum att han inte ÄTIT sådant kost. Det är djävligt oproffsionellt. Det som irriterar mig mest är att jag inte fann mig under samtalet utan bara totalt lät mig bli helt överkörd som en hipsig morsa. Det ligger nämligen inte riktigt för mig....
Imorse gick vi upp som vanligt, käkade välling som vanligt, bajsade som vanligt...eeeehhhh inte som vanligt. Emil bajsade nämligen svart. KOLSVART!
Funderade lite över det, gogglade lite...tänkte: Jag avvaktar. Under dagen så har det varit som vanligt. Åt förvisso knappt lunch, men i övrigt bra. Är glad, äter och dricker, leker m.m Har ej ont i magen. Allt frid och fröjd med andra ord. Så bajsar han och ja, mkt riktigt. Svart igen... känns inte helt 100.
Allmäntillståndet är dock super så jag tänker att jag avvaktar lite till...men det finns alltid en gnagande känsla...
VAD är det jag missar?
(Med tanke på Alexanders blodiga avföringar vid 11 mån som visade sig vara invagination, vilket vi först inte alls fattade, så är man inte så stöddig alla gånger)
Jag drar på det ett bra tag, tänker att jag blir iaf alltid irriterad när jag ringer vårdguiden. Linda kan bättre själv... ;-)
Men till slut så ringer jag iaf:
Får först prata med syster 1: hon anser att det är bra att han mår bra, men när man är så liten och har upprepade svarta avföringar så ska det kollas upp och alternativet är akuten, ALB där det finns kirurg. Jag tvekar, säger att jag egentligen inte är orolig, vill bara ha en second opinion, är det ngt jag missar?
När hon hör min tvekan så vill hon att jag ska prata med ytterligare en sjuksköterska, ok?!
När syster 2 svarar så tar samtalet en helt annan vändning. Denna människa börjar med högläsning från vad syster 1 har dokumenterat:
"14 månader, förstoppad, ont i magen i natt, fått microlax, äter och dricker, pigg och glad. Ja, det är inget fel på honom. Det är bara att avvakta"
Detta säger hon alltså i ett andetag, jag får inte en syl i vädret. ööhhh...jaha, får jag ur mig då samtalet så kolosalt ändrade inrikting. Hon fortsätter: Barn kan ha varierande färg på sin avföring, det kan vara gult, brunt, grönt, svart...och så börjar hon med högläsning från deras "metodbok"...
Till slut får jag ur mig att stämmer det där verkligen in på lite större barn, han är ändå 14 månader.
Jaaadå! (det gjorde det minnsan)
Förrsten hur gammal sa du att han var?
14 månder svarar jag och det är ungefär HÄR som jag börjar tappa humöret!
Hon fortsätter: vi ska se här vad de säger mer...
säger vem? undrar jag
(jag hör att hon blir lite osäker och börjar svamla lite, men hon t-ä-n-k-e-r inte släppa sin hånfulla attityd)
Ja, alltså de som har skrivit våra metodböcker, de råd som vi har att ge ut...jag vet inte exakt VAD de heter.
Nä...nu var det kanske inte precis det jag menade heller.
Ja, du får ta dig till bvc imorgon.
Ja, fast det känns kanske inte så nödvändigt, för jag jobbar på bvc.
Jaha, jaha....ja vart ska vi skicka dig då om du inte vill gå till bvc....(dryg som fan är hon!)(varför ska hon skicka mig ngnstans om nu allt är så djävla normalt)
JAg frågar igen, så du menar alltså att det är fullt normalt för en 14-mån att ha upprepad svart avföring. Varpå hon såklart upprepar det hon redan har sagt, lite irriterad förklarar hon för mig att: jag läste ju precis det högt för dig.
Jo, jag hörde det...
Ja, avföringens färg kan förändras om man tex äter järn.
Ja, jag VET det men nu äter ju INTE han järn!
Ja, järn eller blodpudding bla bla bla
Ja, jag VET det med, men nu är det ju ändå så att han INTE har ätit något av dessa saker.
Ja, det är fortfarande inte fara. Det är bara att avvakta.
Och då undrar jag i mitt stilla sinne: HUR FAN KAN HON VETA DET!
Hon avslutar raskt med att: det är bara att avvakta, så ska du se att avföringen ändrar färg tills imorgon..
(jag är mållös...och tänker att om jag kan ta ditt namn så ska jag höra av mig till dig personligen om allt inte är som det ska...)
...och gör den inte det så får du höra av dig igen ...
Jag tackar för hjälpen och lägger på.
Nu är det ju så tack och lov att jag ÄR INTE orolig. Jag blev bara så sjukt paff över att det skiljde så otroligt från vad syster 1 till vad syster 2 sa. Egentligen är jag mer inne på systers 2 linje: att det är ingen fara. Allmäntillsåndet är bra. Men att avföringen ändrar färg hos barn. Absolut. På små barn. Inte barn som äter vanligt kost. Dessutsom att så hårdnackat vidhålla att det är normalt och att det kan bli så av viss kost, men totalt ignorera det faktum att han inte ÄTIT sådant kost. Det är djävligt oproffsionellt. Det som irriterar mig mest är att jag inte fann mig under samtalet utan bara totalt lät mig bli helt överkörd som en hipsig morsa. Det ligger nämligen inte riktigt för mig....
torsdag, juli 21, 2011
Nenning
Ma, Maaa, Ma är det första Emil säger på morgonen när vi klivit upp. Det betyder: Mat!
Nenning, nenning...säger han och ser överlycklig ut när man blandar till frukostvällingen.
Imorse ropade jag på Anders, direkt hör man Emil: Annneee, annnneee
Nenning, nenning...säger han och ser överlycklig ut när man blandar till frukostvällingen.
Imorse ropade jag på Anders, direkt hör man Emil: Annneee, annnneee
Städdag
Idag tog vi paus i hus snickrandet och storstädade istället. Trist, men välbehövligt. Passade bra en regnign dag som denna.
Annars går det bra, Anders och farfar Kalle bytte fönster i Emils och Tobias rum igår, under tiden tog jag barnen och åkte till Kaananbadet. Bra arbetsfördelning om du frågar mig!
Imorgon blir det bygga ställning och byta panelen på övervåningen.
Sen är det inte så mkt kvar.
Emil har (tyvärr) lärt sig klättra upp i soffan. Det hade ju inte gjort så mkt om han bara hade vett att sitta ned, men det har han inte... han far som ett yrväder i soffan, står bordet nära så passar han på att klättra upp och sätta sig en sväng på det med...
Pga detta (och diverse annat hyss han hittar på) så får Emil en del tillsägelser och ordet: NEJ, hörs en del här omkring och herre min gud, vilka reaktioner.
Först ser han jättetrumpen ut och man ser att han I.N.T.E är nöjd. Så testar han en gång till, får ett nej till och då brakar det lös,
SOM den ungen kan skrika!!
Annars går det bra, Anders och farfar Kalle bytte fönster i Emils och Tobias rum igår, under tiden tog jag barnen och åkte till Kaananbadet. Bra arbetsfördelning om du frågar mig!
Imorgon blir det bygga ställning och byta panelen på övervåningen.
Sen är det inte så mkt kvar.
Emil har (tyvärr) lärt sig klättra upp i soffan. Det hade ju inte gjort så mkt om han bara hade vett att sitta ned, men det har han inte... han far som ett yrväder i soffan, står bordet nära så passar han på att klättra upp och sätta sig en sväng på det med...
Pga detta (och diverse annat hyss han hittar på) så får Emil en del tillsägelser och ordet: NEJ, hörs en del här omkring och herre min gud, vilka reaktioner.
Först ser han jättetrumpen ut och man ser att han I.N.T.E är nöjd. Så testar han en gång till, får ett nej till och då brakar det lös,
SOM den ungen kan skrika!!
måndag, juli 18, 2011
fredag, juli 15, 2011
Hemma
Så...i går kom vi hem. Alla är lite lätt depriemrade över det. Men det blir nog bra, inte kul att bo i tält när det regnar. Ngn dag går ju bra men sen är det inte kul längre.
Så vi ändrar på planerna och Anders får snickra på huset veckan som kommer istället för i augusti som planen var...så hoppas vi på bättre väder de två första veckorna i augusti istället (skickar en delgivningsblankett till vädermakterna...) så får vi ta en tälttrip till...
Så vi ändrar på planerna och Anders får snickra på huset veckan som kommer istället för i augusti som planen var...så hoppas vi på bättre väder de två första veckorna i augusti istället (skickar en delgivningsblankett till vädermakterna...) så får vi ta en tälttrip till...
onsdag, juli 13, 2011
Vårt tajkonläger
Igår kom mormor och morfar ner, så nu har vi ett litet camp här:
Efter mardrömsnatten så blev semestern bättre. Vi har badat, hoppat i studsborgar. Ätit middag med farmor och Sture och i går så kom som sagt mormor och morfar ner.
Dock är det tyvärr så att vädrets makter inte rikigt är på våran sida och det ska börja regna och det ska det göra i 4-5 dagar så vi har bestämt oss för att åka hem...
Efter mardrömsnatten så blev semestern bättre. Vi har badat, hoppat i studsborgar. Ätit middag med farmor och Sture och i går så kom som sagt mormor och morfar ner.
Dock är det tyvärr så att vädrets makter inte rikigt är på våran sida och det ska börja regna och det ska det göra i 4-5 dagar så vi har bestämt oss för att åka hem...
måndag, juli 11, 2011
Västervik
I lördags så kom vi då iväg...till Västervik. Det stod tältning på schemat. Resan ner gick över förväntan. Farmor och Sture åkte ned samtdigt och vi strålande samman på vägen för lite lunch tillsammans :-D
Vädret och humöret på samtliga närvarande var bra, tält restes, mat handlades och åts, barnen lekte och vi hade det BRA! Emil somnade i vagnen runt 21 och som bra där. Vid 23 gick vi och la oss alla tillsammans. Vid 01.30 kom våra tältgrannar hem, 4 grabbar på suparresa...Emil vaknar och är mkt orolig...till slut kräks han...över sig själv, över mig över sovsäcken! Nice...
Jag kan såhär efteråt inte komma på N-Å-G-O-N-T-I-N-G som kan bara värre i tält än att ha en unge som spyr på natten!
Upp och sanera barn och mig själv. Vi gick till toaletterna, Emil kräks 2 gånger till sedan lägger jag honom i vagen och börjar gå runt campingen. Jag gick i en timme, tills Emil somnat och jag själv inte orkade längre, då satte jag mig på en stol utanför tältet med Emil sovandes i vagnen. Ta in honom i tältet vågade jag inte. Där satt vi en timme innan jag VERKLIGEN inte orkade längre. Då var kl 03.30. Då körde jag in vagnen med Emil i förtältet, själv la jag mig. Vi vaknade 06.30 och allt var som vanligt! Förutom att jag var MYCKET trött!
Emil mår bättre och äter jordgubbar
Vädret och humöret på samtliga närvarande var bra, tält restes, mat handlades och åts, barnen lekte och vi hade det BRA! Emil somnade i vagnen runt 21 och som bra där. Vid 23 gick vi och la oss alla tillsammans. Vid 01.30 kom våra tältgrannar hem, 4 grabbar på suparresa...Emil vaknar och är mkt orolig...till slut kräks han...över sig själv, över mig över sovsäcken! Nice...
Jag kan såhär efteråt inte komma på N-Å-G-O-N-T-I-N-G som kan bara värre i tält än att ha en unge som spyr på natten!
Upp och sanera barn och mig själv. Vi gick till toaletterna, Emil kräks 2 gånger till sedan lägger jag honom i vagen och börjar gå runt campingen. Jag gick i en timme, tills Emil somnat och jag själv inte orkade längre, då satte jag mig på en stol utanför tältet med Emil sovandes i vagnen. Ta in honom i tältet vågade jag inte. Där satt vi en timme innan jag VERKLIGEN inte orkade längre. Då var kl 03.30. Då körde jag in vagnen med Emil i förtältet, själv la jag mig. Vi vaknade 06.30 och allt var som vanligt! Förutom att jag var MYCKET trött!
Emil mår bättre och äter jordgubbar
tisdag, juli 05, 2011
Tid..
tycker att jag som går hemma skulle ha massor med tid att hinna fixa saker, men det visar sig att så är det inte riktigt. Försök själv att få ngt vettigt gjort med 3 barn som alla ska ha sitt. När lillfis sover så är det ett sjå att få de andra två att vara så pass lugna så att Emil faktiskt KAN sova. Lättare sagt än gjort.
Förutom det rent dagliga som man knappt hinner med...men som ändå måste prioriteras, så skulle jag vilja uppdatera www.glimmis.net. Har tre födeseldagar att uppdatera där m.m. Jag skulle vilja fortsätta på min fotobok: När fyra blev fem del 2. Men det är helt omöjligt det hinns bara inte med... Eftersom barnen går och lägger sig vid 20-20.30 numera så hinner man inte med så värst mkt på kvällarna heller.
Jag ska inte klaga egentligen, men inte bland blir man bara SÅ frustrerad.
Igår fick Alexander ont i huvudet och feber på em/kvällen. Lagom till middagen så kräktes han i soffan (Nice...), sen gick han och åt med god aptit...(?!) När han hade sovit några timmar så kräktes han en gång till för att sedan sova hela natten och vara pigg och kry när han vaknade. Skumt! Troligen kräktes han för att febern drog iväg, det är iaf den enda rimliga förklaringen jag kan komma på.
3 dagar kvar nu som Anders jobbar, sedan är det semester och tältning på schemat. Ser dock inte ut som vädret har blivit delgivet om våra semesterplaner.
Förutom det rent dagliga som man knappt hinner med...men som ändå måste prioriteras, så skulle jag vilja uppdatera www.glimmis.net. Har tre födeseldagar att uppdatera där m.m. Jag skulle vilja fortsätta på min fotobok: När fyra blev fem del 2. Men det är helt omöjligt det hinns bara inte med... Eftersom barnen går och lägger sig vid 20-20.30 numera så hinner man inte med så värst mkt på kvällarna heller.
Jag ska inte klaga egentligen, men inte bland blir man bara SÅ frustrerad.
Igår fick Alexander ont i huvudet och feber på em/kvällen. Lagom till middagen så kräktes han i soffan (Nice...), sen gick han och åt med god aptit...(?!) När han hade sovit några timmar så kräktes han en gång till för att sedan sova hela natten och vara pigg och kry när han vaknade. Skumt! Troligen kräktes han för att febern drog iväg, det är iaf den enda rimliga förklaringen jag kan komma på.
3 dagar kvar nu som Anders jobbar, sedan är det semester och tältning på schemat. Ser dock inte ut som vädret har blivit delgivet om våra semesterplaner.
söndag, juli 03, 2011
lördag, juli 02, 2011
Hett...
...det är hett som i helvetet. Skit, vad det är varmt. Det är så kvavt och kvalmigt och det där åskvädret som utlovats lyser med sin frånvaro. Härligt dock att alla tycker att det skönt att åka och bada :-D
Ska bli bättre på att uppdatera med bilder då datorn just gått sönder och tagit med sig april, maj och junikorten 2011 i tomma intet! Kul,verkligen!
Ska bli bättre på att uppdatera med bilder då datorn just gått sönder och tagit med sig april, maj och junikorten 2011 i tomma intet! Kul,verkligen!
torsdag, juni 30, 2011
fredag, juni 17, 2011
Blandade skurar...
Dagarna går och det kryper sakta men säkert närmare: semester!
Underbart ska det bli. Tre veckor till innan Anders går hem, först på semester och sedan som föräldraledig och DET innebär ju att JAG får gå till jobbet :-D
Till slut tog jag mod till mig och klippte min lilla iller:
Före:
Efter:
Skolavslutning förra fredagen, det var trevligt. Efteråt gick vi hem och fikade på hemgjord marängtårta med lemoncurd, grädde och jordgubbar. Det var smarrigt!
Egentligen hade vi tänkt åka till nickstabadet i Nynäs förra helgen och tälta, men av olika anledningar så hoppade vi det och åkte istället både på fredagen och lördagen och badade på Kaananbadet.
DET var trevligt! På lördagen badade tom JAG!
Två veckor före midsommar och det var inte ens kallt! Mormor och morfar gjorde oss sällskap på badet på lördagen.
Emil hjälper mig vattna tomaterna:
I söndags så nöjde vi oss med att vara hemma och springa i vattenspridaren. Tobias och Alexander tyckte att det var superkul, Emil däremot var inte alls speciellt imponerad när vatten började droppa från ovan....
Appropå vatten från ovan, så verkar det fina vädret vara slut för nu... trist, men nu behöver man ju iaf inte vattna rabatten...
Springningen då, ja hur det går det med den egentligen? Tackar bra, till den som frågar!
Jag fick lite ont i knät där ett tag, men inte la jag på sofflocket för det inte, näpp, jag ställde mig på crosstrainern och genast så svimmade halva min bekantskapskrets.... det är så härligt att överaska :-D
Så igår hade knät känts bra iaf i 36 timmar så då drog jag ut i skogen igen och joggade. Och jag är så djävla nöjd för nu sprang jag i princip hela slingan. Den är endast på 3 km, men någonstans måste man ju börja... med tanke på att första gången jag var ute endast sprang 200meters intervaller, så har jag på 7 ggr avancerat till att springa nästan 1,6km i ett sträck, gick väl sedan 50-100m och sprang sedan restan av sträckan. Så nöjd med mig själv!
Underbart ska det bli. Tre veckor till innan Anders går hem, först på semester och sedan som föräldraledig och DET innebär ju att JAG får gå till jobbet :-D
Till slut tog jag mod till mig och klippte min lilla iller:
Före:
Efter:
Skolavslutning förra fredagen, det var trevligt. Efteråt gick vi hem och fikade på hemgjord marängtårta med lemoncurd, grädde och jordgubbar. Det var smarrigt!
Egentligen hade vi tänkt åka till nickstabadet i Nynäs förra helgen och tälta, men av olika anledningar så hoppade vi det och åkte istället både på fredagen och lördagen och badade på Kaananbadet.
DET var trevligt! På lördagen badade tom JAG!
Två veckor före midsommar och det var inte ens kallt! Mormor och morfar gjorde oss sällskap på badet på lördagen.
Emil hjälper mig vattna tomaterna:
I söndags så nöjde vi oss med att vara hemma och springa i vattenspridaren. Tobias och Alexander tyckte att det var superkul, Emil däremot var inte alls speciellt imponerad när vatten började droppa från ovan....
Appropå vatten från ovan, så verkar det fina vädret vara slut för nu... trist, men nu behöver man ju iaf inte vattna rabatten...
Springningen då, ja hur det går det med den egentligen? Tackar bra, till den som frågar!
Jag fick lite ont i knät där ett tag, men inte la jag på sofflocket för det inte, näpp, jag ställde mig på crosstrainern och genast så svimmade halva min bekantskapskrets.... det är så härligt att överaska :-D
Så igår hade knät känts bra iaf i 36 timmar så då drog jag ut i skogen igen och joggade. Och jag är så djävla nöjd för nu sprang jag i princip hela slingan. Den är endast på 3 km, men någonstans måste man ju börja... med tanke på att första gången jag var ute endast sprang 200meters intervaller, så har jag på 7 ggr avancerat till att springa nästan 1,6km i ett sträck, gick väl sedan 50-100m och sprang sedan restan av sträckan. Så nöjd med mig själv!
torsdag, juni 09, 2011
Sommar
Nu är det sommar på allvar. Idag är det dagisavslutning. Björnarna (de äldsta barnen) firas av med sång och medaljutdelning. Förra året stod Tobias där så stolt och sjöng, nästa år är det Alexanders tur. Tiden går så fort!
Imorgon är det skolavslutning. Tobias har avverkat sitt första år i skolan. Efter sommaren väntar 1:a klass! Det är stort!
Ikväll ska jag göra en marängbotten till tårtan som vi ska fira med imorgon, dvs efter att jag joggat. För det ska jag göra ikväll igen. 6:e gången på 2 veckor blir det då. Det är inte illa för att vara mig!
Imorgon är det skolavslutning. Tobias har avverkat sitt första år i skolan. Efter sommaren väntar 1:a klass! Det är stort!
Ikväll ska jag göra en marängbotten till tårtan som vi ska fira med imorgon, dvs efter att jag joggat. För det ska jag göra ikväll igen. 6:e gången på 2 veckor blir det då. Det är inte illa för att vara mig!
onsdag, juni 08, 2011
Husflugan Pelle
För 1-2 månader sedan så hade vi en husfluga. Vi döpte honom till Pelle. Pelle var med där saker hände. Lagade jag mat så satt Pelle på spisfläkten, tittade vi på tv så satt Pelle på tavelramen, satt jag på toa så satt Pelle på spegeln osv...
Efter ett tag så var Pelle inte kvar...högst naturligt eftersom flugor inte lever så länge.
Idag fick barnen syn på en fluga på insidan av fönstret när vi åt middag:
Alexander: - Titta! En fluga...
Tobias: - Var, var?
Alexander: - Där på fönstret.
Tobias: - Det kanske är Pelle?!
Alexander: - Jaaa...
(5 minuter senare)
Alexander: Nä, titta det är en fluga där ute med. DET kanske är Pelle
Tobias: - Jag tror att det är den som är här inne...
Alexander: - Näh, det där är inte Pelle, Pelle var mycket smalare!
Efter ett tag så var Pelle inte kvar...högst naturligt eftersom flugor inte lever så länge.
Idag fick barnen syn på en fluga på insidan av fönstret när vi åt middag:
Alexander: - Titta! En fluga...
Tobias: - Var, var?
Alexander: - Där på fönstret.
Tobias: - Det kanske är Pelle?!
Alexander: - Jaaa...
(5 minuter senare)
Alexander: Nä, titta det är en fluga där ute med. DET kanske är Pelle
Tobias: - Jag tror att det är den som är här inne...
Alexander: - Näh, det där är inte Pelle, Pelle var mycket smalare!
torsdag, juni 02, 2011
torsdag, maj 26, 2011
Leva i nuet...
...är ibland lättare sagt än gjort!
Varför kan man inte alltid uppskatta det man har framför nosen, istället för vara nostalgisk inför det som varit och längta efter det som komma skall?
Jag ÄLSKAR att vara hemma med min lilla ettåring, att få så mkt tid med alla barn som man får när man går hemma. Samtidigt som jag har börjat tycka att det är extremt långtråkigt...jag vill jobba!
Jag längtar så jag kan DÖ efter min och Anders helsinforskryssning i augusti. Samtidigt som jag vet att dagen efter vi kommit hem så börjar jag jobba och en epok har gått i graven...Fortsättningsvis är det Anders som är hemma och jag ska jobba heltid....
Tänk att man aldrig kan vara riktigt, riktigt nöjd...
Varför kan man inte alltid uppskatta det man har framför nosen, istället för vara nostalgisk inför det som varit och längta efter det som komma skall?
Jag ÄLSKAR att vara hemma med min lilla ettåring, att få så mkt tid med alla barn som man får när man går hemma. Samtidigt som jag har börjat tycka att det är extremt långtråkigt...jag vill jobba!
Jag längtar så jag kan DÖ efter min och Anders helsinforskryssning i augusti. Samtidigt som jag vet att dagen efter vi kommit hem så börjar jag jobba och en epok har gått i graven...Fortsättningsvis är det Anders som är hemma och jag ska jobba heltid....
Tänk att man aldrig kan vara riktigt, riktigt nöjd...
onsdag, maj 18, 2011
EMIL 1 år
För ett år sedan vid den här tiden var Emil ca 7 timmar gammal. Tobias och Alexander väntade ivrigt att få träffa sin lillebror som de längtat så efter. Nu ett år senare så är de fortfarande lika glada i sin underbara lillebror som har förgyllt och kompletterat våra liv!
Tiden flyger fram och idag är våran bebis hela 1 år gammal.
Idag går han från bebis till barn...Nu är bebistiden slut i glimmishemmet :-D
Jag älskar dig Emil och grattis på födelsedagen mitt hjärta!
fredag, maj 13, 2011
Slängpuss
Emil har lärt sig kasta slängpussar. Helt underbart! Han blåser i handen och skickar iväg pussen :-D
Leka tittut är också kul...han håller händerna uppe på huvudet (har inte riktigt fått till placeringen över ögonen än...) och så ska man säga: - Var är Emil?
Då kiknar han av skratt :-D
Leka tittut är också kul...han håller händerna uppe på huvudet (har inte riktigt fått till placeringen över ögonen än...) och så ska man säga: - Var är Emil?
Då kiknar han av skratt :-D
tisdag, maj 10, 2011
fredag, maj 06, 2011
tisdag, maj 03, 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)