Emil vägrar numera äta om han inte får äta själv... minst sagt spännande måltider och kladdiga!
Och vilket humör, herregud! Vem brås han på?
From som ett lamm, så länge han får som han vill...
Störtskön är han när han hittar strumpor el skor och helt rätt och riktigt försöker sätta dem på sina fötter.
Som han ÄLSKAR sina brorsor. Helt underbart att se :-) (och som de älskar honom, lovely)
Nu har det snart gått ett år, ETT år!!! På riktigt. Nu har jag snart ingen bebis längre, vilket på ett sätt såklart är sorgligt, men på ALLA andra sätt är superskönt!
Nu väntar jag bara på att han fullt ut ska släppa mitt finger och börja gå helt själv... men han fegar lite...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar